Fortsättningen av Amerikanska Frihetskriget

Amerikanska Revolutionen – här hittar du fakta och orsaker, information om strider, slag och personer med mera»

Amerikanska Revolutionen: Självständighetsförklaringen, Frihetskriget eskalerar

Det amerikanska frihetskriget var nu i full gång och stödet bland kolonisterna för den amerikanska revolutionen växte hela tiden: fler och fler började kräva självständighet från Storbritannien. Den 4:e juli 1776 (sedan dess USA:s ”Independence Day”) röstade den kontinentala kongressen igenom självständighetsförklaringen: ”the Declaration of Independence”. Dokumentet hade förberetts av en kommitté på fem personer, inklusive Benjamin Franklin och John Adams, men Thomas Jefferson stod för lejonparten av skrivandet.

Benjamin Franklin i Philadelphia vid tiden för amerikanska revolutionen.

Benjamin Franklin i Philadelphia vid tiden för amerikanska revolutionen.

Situationen var allvarlig för britterna, men trots ivriga försök att mobilisera och aktivera den brittiska armén hade bara ett nytt regemente bildats i kolonierna. Till de brittiska styrkornas stora lycka skickades också fem existerande regementen till kolonierna under juli, samma månad som självständighetsförklaringen röstades igenom och fem ytterliggare regementen var på väg att inleda sin resa över Atlanten.

I maj 1776 anlände så generalmajor Lord Cornwallis med brittiska styrkor nära Charleston i South Carolina och inledde ett försök att erövra delstatens huvudstad Columbus, men försöken lyckades inte och britterna tvingades ge upp och återvända norrut och ansluta sig till styrkor under Howe.

I augusti 1776 inledde Howe en kampanj mot de koloniala styrkorna och ett flertal slag utspelades. Howe slog sönder rebellernas motstånd vid Long Island och Washington tvingades lämna staden New York i september. Howe lyckades dessutom inta två Fort: Washington och Lee. De koloniala styrkorna ledda av Washington tvingades gång på gång dra sig tillbaka för att till slut befinna sig väster om Delawarefloden. De amerikanska styrkorna var uttröttade och moralen var mycket dålig. Framtidsutsikterna för den amerikanska revolutionen var mycket mörka.

Washington lyckades dock genomföra ett motanfall över floden Delaware den 25:e december 1776 vid Trenton i New Jersey. Motståndarna togs med överraskning och besegrades snabbt och deras befälhavare dödades i striderna. Denna seger följdes av ännu en vid Princeton och höjde kolonisternas moral ytterliggare innan de installerade sig i vinterläger vid Morristown.

Amerikanska Revolutionen: Den brittiska offensiven mot Philadelphia och krigets vändpunkt

General Howe hade utarbetat en omfattande plan för att inta Philadelphia, en av rebellernas viktigaste fästen, och fick stöd av den brittiska regeringen att genomföra den under 1777. Regeringen ville slå från flera håll och beordrade därför generalmajor Burgoyne att anfall från Kanada via Hudsonfloden med destination New York. Burgoyne hade vissa framgångar och lyckades återta Fort Ticonderoga från kolonialiststyrkorna, men kampanjen ledde dock till ett oförutsett problem – frivilliga strömmade nu till för att försvara kolonierna och New Englands milis mobiliserades nu fullt ut, något som Washington länge försökt men misslyckats med. Burgoynes offensiv körde fast som resultat av det ökade motståndet och han förlorade ett slag vid Freeman´s Farm mot generalmajor Horatio Gates (känt som första slaget vid Saratoga) den 19:e september. Efter ytterliggare en förlust vid Bemis Heights (andra slaget vid Saratoga) den 7:e oktober var Burgoyne slutligen tvungen att kapitulera den 17:e oktober. Slaget vid Saratoga ses som en av det amerikanska frihetskrigets vändpunkter av två skäl: avsevärda brittiska styrkor upplöstes, och vinsten var mycket värdefull ur propagandasynpunkt då den bidrog till att Frankrike vågade ta ett mer öppet ställningstagande i kriget.

Det gick väl för general Howe också som samtidigt hade landstigit vid Wilmington i augusti och avancerade mot Washingtons koloniala styrkor. Efter slaget vid Brandywine Creek i Pennsylvania den 11:e september 1777 intog de brittiska styrkorna Philadelphia den 25:e september och tvingade Washington att dra sig undan till Valley Forge norr om staden. Washington var nu tvungen att stanna upp för att hålla armén vid så god hälsa som möjligt under vintern men hann med ytterliggare en framstöt innan dess, denna gång vid Germantown och anfallet var framgångsrikt. Väl framme i Philadephia hörde Howe nyheterna om Burgoynes kapitulation.

Kontinentala styrkor vid Brandywine, en av striderna under amerikanska revolutionen/frihetskriget.

Kontinentala styrkor vid Brandywine, en av striderna under amerikanska revolutionen/frihetskriget.

Amerikanska Revolutionen: Frankrike träder in i det Amerikanska Frihetskriget

Snart gjorde världspolitiken situationen värre för det brittiska imperiet. Flera nationer såg sin chans att hämnas gamla oförrätter. Frankrike som förlorat sina besittningar i nordamerika under det nyligen avslutade kriget var intresserat av revansch och likaså Spanien, som gärna ville ta tillbaka Gibraltar. Bägge länderna planerade nu aktivt att inträda i kriget på kolonisternas sida. Frankrike hade de facto redan deltagit, fast i hemlighet, sedan 1776, men efter slaget vid Saratoga upphörde hemlighetsmakeriet gradvis.

I mars 1778 tog generalmajor Clinton över befälet från Howe och hade nu befäl över samtliga brittiska styrkor i nordamerika. Strax efter, den 8:e juli, anlände en fransk flottstyrka till Delawarefloden och justerade balansen i kriget. Den formella krigsförklaringen från Frankrike skulle dock inte komma förrän under juni månad 1778.

Tryck här för att läsa om Avslutningen av Amerikanska Frihetskriget.

Comments are closed.