Slaget vid Shiloh

Amerikanska Inbördeskriget – här hittar du fakta och orsaker, information om strider, slag och personer med mera»

Den här sidan innehåller mer detaljerad information, bilder och länkar till specifika slag under Amerikanska Inbördeskriget. De andra sidorna, Amerikanska Inbördeskriget – Striderna 1861, Amerikanska Inbördeskriget – Striderna 1862, Amerikanska Inbördeskriget – Striderna 1863, Amerikanska Inbördeskriget – Striderna 1864 och Amerikanska Inbördeskriget – Striderna 1865 innehåller mer generell information och berättar egentligen om det amerikanska inbördeskriget i stort mer än att gå in i detaljer kring varje strid.

Amerikanska Inbördeskriget – Slaget vid Shiloh

Slaget vid Shiloh utspelade sig vid orten Shiloh som ligger i delstaten Tennesse. Ett annat namn som ofta används för att beteckna slaget vid Shiloh är “the battle of Pittsburg Landing”.

Konfederationens styrkor vid Shiloh var under befäl av General Albert Sidney Johnston och General P.G.T Beauregard och bestod av ungefär 40 000 soldater. Den andra sidan, nordstatarna, stod under befäl av Generalmajor Ulysses S. Grant och Generalmajor Don Carlos Buell.

Grant hade fortsatt sin storskaliga framryckning längs med Tennessefloden men beordrades att stanna då han nådde Pittsburg Landing där för övrigt Shilohs kyrka låg. Enligt order uppifrån skulle han invänta ytterliggare förstärkningar innan framryckningen fortsattes. Syd planerade under tiden att anfalla Grants armé vid Shiloh innan några eventuella förstärkningar kunde nå honom.

Slaget vid Shiloh börjar - 6:e april 1862

Den 6:e april, tidigt på morgonen inledde konfederationen sitt anfall som totalt överraskade de federala styrkorna vid Shiloh. Innan solen ännu riktigt gått upp stormade sydstatsstyrkor under Hardee mot det federala lägret vid Shermans del av flanken. Halvvakna och halvt påklädda nordstatssoldater försökte desperat försvara sig och förvirringen var total.

En federal division under Prentiss slogs sönder och samman, mängder av soldater tillfångatogs och sydstatsstyrkorna intog Prentiss läger.

När de federala styrkorna hämtade sig något från den initiala förvirringen uppstod ett stillestånd: striderna böljade fram och tillbaka under tio timmar utan att någondera sidan kunde få ett övertag. Striderna var hårda och bägge sidor led förluster. Två generaler stupade under den första dagen vid Shiloh: syds General A.S. Johnston och nords General W.H.L. Wallace. De federala styrkorna pressades tillbaka mot floden, där våren medfört vissa översvämningar, den var således extra svår att korsa ifall en reträtt skulle bli nödvändig den vägen. Mot slutet av dagen hade konfederationen kontrollen över alla nords läger utom ett – det som tillhörde general Wallace. Bakom detta läger var större delen av nords armé samlad när solen gick ned, utan att ha någon annanstans att ta vägen. Hela armén var samlad på en tämligen liten yta, endast ca 200 hektar.

Beauregard började känna tydlig segervittring och telegraferade till och med Richmond för att meddela de goda nyheterna: slaget vid Shiloh var vunnet. Hade Beauregard anfallit på allvar istället för att smaka segerns sötma i förväg hade detta kunnat bli ett betydligt allvarligare nederlag för nord än det de facto blev. Ett anfall nu, med de federala styrkorna pressade mot floden kunde slutat i totalt sammanbrott på den federala sidan med en stor mängd fångar tagna av konfederationen som resultat. En hel nordstatsarmé hade i så fall upphört att existera som stridande enhet och konfederationen hade troligen vunnit en total seger vid Shiloh. Men, Beauregard anföll inte i stor skala, istället inledde han ett par mindre framstötningar som genast slogs tillbaka av välplacerat federalt artilleri och ett par kanonbåtar som nyligen anlänt på floden för att störra nords styrkor.

Kartan nedan visar striderna vid Shiloh under morgonen den 6:e april och hur nords styrkor pressas tillbaka under dagen.

("Map by Hal Jespersen, www.posix.com/CW")

Under kvällen den 6:e april ankom ansenliga förstärkningar för nordsidan till trakterna kring Shiloh. Förtrupperna av Buells armé ankom på andra sidan floden under kvällen under befäl av Nelson, och styrkor under general Lew Wallace anlände till Shiloh vid midnatt från nordväst.

Kartan nedan visar de federala försvarsställningarna vid Shiloh på kvällen den 6:e april samt hur ytterligare styrkor närmar sig från öster och nordväst. Vid det här laget hade Beauregard tagit över befälet för konfederationens styrkor vid Shiloh då general Johnston stupat. 

("Map by Hal Jespersen, www.posix.com/CW")

 

Slaget vid Shiloh fortsätter – 7:e april 1862

I gryningen den sjunde april tog striderna vid Shiloh ny fart: Wallace anföll konfederationens vänstra flygel där Beauregard själv hade befälet. Allt fler enheter drogs in i striderna och snart nog pågick eldstrider längs med hela linjen vid Shiloh, från väst till öst. Sydstatarna stred tappert, men kunde inte motverka de ändrade förutsättningarna – nord hade ökat sin numerär kraftigt under natten och utvilade trupper sattes nu in för att pressa konfederationens styrkor bakåt. Slaget vid Shiloh började ändra karaktär, de sydstatare som varit så segervissa dagen innan började nu inse att segern inte var vunnen. Sakta men säkert tvingades syd retirera tills man till slut insåg att det var tröstlöst och hela armén flydde mot Corinth, sydväst om Shiloh. Dåligt väder bidrog till lidandet: en rejäl storm hade dragit in och regnet vräkte ned. Reträtten täcktes av general Breckenridge och hans 12 000 soldater som höll sina ställningar sydväst om Shiloh från strax efter lunch till det mörknade. Breckenridges insats rädda armén och möjliggjorde för sydsidan att hinna besätta ställningar på höjderna vid Monterey. 3000 soldater förlorades bara under denna reträtt. Nu fanns ett liknande tillfälle för de federala att fullfölja segern och krossa sydstaternas armé som nu fortsatte dra sig tillbaka från Shiloh mot Corinth. Nords general Grant var redo att inleda förföljandet, men general Halleck stoppade Grants manöver. Så, istället för att fullfölja anfallet och nå total framgång vid Shiloh blev den federala armén kvar på plats och de konfedererade styrkorna kunde återhämta sig och delta i framtida slag.

Kartan nedan visar striderna vid Shiloh den 7:e april. Wallace, Sherman, McClernand, Hurlbut, Nelsson och Buell anföll längs med hela linjen och pressade sydstatarna tillbaka under dagen.

Slaget vid Shiloh var nu avslutat med enorma förluster under två dagars strider. Syd förlorade omkring 10 000 soldater under striderna vid Shiloh, medans de federala förlusterna uppgick till omkring 15 000.

("Map by Hal Jespersen, www.posix.com/CW")

Källor:

 www. sonofthesouth.net/leefoundation/battle-of-shiloh.htm

Comments are closed.