Abraham Lincoln – Kriget och mordet

Abraham Lincoln har nu suttit en längre tid på presidentposten, mitt under det härjande inbördeskriget. Ingen sida har lyckats få överhanden i drabbningarna, och Lincoln inser att han måste gå på offensiven om han skall kunna avsluta kriget och unvika många år av blodspillan.

Lincoln går på offensiven

I början av 1862 går Lincoln till offensiven och beordrar sina styrkor att rycka fram under General McClellan som överbefälhavare för de samlade federala styrkorna. De båda har dock en del olika åsiktor om strategi och hur kriget skall föras. Mitt i denna intensiva period avlider Abraham Lincolns son Willie som bara hann bli elva år gammal. Lincolns hustru återhämtar sig aldrig riktigt från detta trauma utan bär det med sig resten av livet. I mars har meningsskiljaktigheterna mellan Lincoln och McClellan gått så pass långt att Lincoln fråntar McClellan titeln som överbefälhavare och själv tar den rollen. McClellan är dock kvar som general inom den så kallade Potomac-armén.

Nordsidan möts av ytterliggare en allvarlig förlust den 6:e april 1862 då konfederationen genomför ett överraskningsanfall mot general Ulysses Grants trupper vid Shiloh i Tennesse vid vilken bägge sidor drabbas av allvarliga förluster. Lincoln utsätts för omfattande tryck att han skall frånta Grant befälet, men Lincoln vägrar acceptera detta och låter Grant vara kvar i sin roll. (Ett beslut som skulle visa sig vara väldigt bra för nordsidan.)

Problemen mellan McClellan och Lincoln kvarstår och president Lincoln måste hela tiden pressa McClellan till att avancera och anfalla konfederationen. McClellan gör sig ingen brådska och är alltför försiktig och avvaktande för presidentens smak.

Abraham Lincoln stiftar ett antal lagar under 1862, bland annat kring slaveriet som institution. Den 16:e april skriver han under en lag som avskaffar allt slaveri i D.C. och en 19:e juni kommer en motsvarande lag som förbjuder slaveri i samtliga territorier. Den 22:a september ger Lincoln ut en preliminär proklamation angående frigivandet av samtliga slavar i Förenta staterna. Frånsett slaveriet så skapar han en annan viktig lag under 1862, närmare bestämt den 20:e maj, som deklarerar att vem som helst kan få 160 tunnland mark om man mutar in den och brukar den under minst fem år. Detta utlöser en stor flytt av människor västerut, till andra sidan Mississippi som vill söka lyckan västerut.

Kriget fortsätter att gå Lincoln emot – ännu en federal förlust sker i andra slaget vid Bull Run / Mannassas i slutet av augusti 1862. Som följd tvingas den federala armén dra sig tillbaka till Washington D.C. och Lincoln fråntar befälhavaren vid slaget, general John Pope, befälet.

Slutligen står lyckan unionen och Lincoln bi och konfederationens armé stoppas av McClellan vid Antietam i Maryland och förhindras därmed att avancera närmare Washington D.C. 26000 soldater är antingen döda, sårade eller försvunna efter den hårda striden (bägge sidor inkluderade).

Den femte november 1862 har Lincoln fått nog av McClellans oförmåga till beslut och ersätter honom med general Ambrose E. Burnside, under vilkens befäl Potomacarmén lider en dyr förlust vid Fredericksburg i Virginia med förluster på över 12 000 man mot konfederationens frörluster på ”bara” strax över 5 000.

Mot slutet av året får unionen tillskott i form av en nybildad delstat, eller snarare en avknoppning av Virginia. Delstaten får namnet West Virginia och Lincoln skriver under beslutet om upptagandet på nyårsafton, den 31:a december 1862. Dagen efter, nyårsdagen 1863, kungör Abraham Lincoln den slutgiltiga versionen av proklamationen kring slavarnas frigivande. Med ”Emancipation Proclamation” deklarerar han att samtliga slavar inom konfederationens område är att anses som fria.

Under inledningen av 1863 stuvar Abraham Lincoln återigen om inom befälskåren i sin armé: Joseph Hooker tar över befälet för Potomacarmén och Burnside avskedas från nämnda position. Grant får det övergripande befälet över de armén i väst och får order att inrikta sin strategi mot en erövring av Vicksburg.

Lagstiftandet fortsätter och den 25:e februari skapas det nationella banksystemet, följt av en lag om värnplikt den 3:e mars.

Hooker och hans Potomacarmé förlorar slaget vid Chancellorsville i början av maj 1863 och retirerar. Den 28:e juni lämnar så Hooker sin post, efter bara omkring sex månader efter utmänandet och ersätts av George Meade.

Lincolns krigslycka vänder

Den 3:e juli sker så vändpunkten – slaget vid Gettysburg. Till Abraham Lincolns stora lycka besegras konfederationens styrkor under General Lee rejält, men tyvärr lyckas de kvarvarande sydstatsstyrkorna dra sig tillbaka och kan fortsätta föra en aktiv roll i kriget. Inget effektivt förföljande utfördes från unionens sida. Vändpunkten understryks av Grants erövring av Vicksburg dagen efter, den 4:e juli, och Mississippifloden är nu i princip under federal kontroll.

Det finns en hel del brev, meddelanden och tal arkiverade från Lincolns tid som president, och mitt i det pågående kriget, lagstiftande och mycket annat skriver Lincoln ett brev till sin hustur angående deras sons försvunna get. Det kan tyckas en smula paradoxalt att Lincoln hade tid även för sådant, men han var ju trots allt en familjefar också, inte bara president.

Även om nu kriget vänt till fördel för nordstaterna så är bekymren inte över: de federala styrkorna besegras vid Chickamauga i Georiga vilket även resulterar i att staden Chattanooga i Tennessee belägras av fiendens styrkor. General Grant ges nu befälet över samtliga militära operationer i väst.

Den 19:e november håller Abraham Lincoln sitt berömda tal kallat ”the Gettysburg Address” och ger slagfältet status som nationell kyrkogård.

Resten av 1863 passerar utan större militära händelser, men det är sannolikt inget större andrum för Abraham Lincoln bara för det.

I mars 1864 ändrar Lincoln i befälsstrukturen återigen: Grant befordras till högsta general för alla federala styrkor och general Sherman efterträder Grant i dennes tidigare roll. Grants första tid vid sin nya post går dock inte helt bra då ett misstag resulterar i förluster på 7 000 federala soldater under enbart tjugo minuters tid då sydstyrkornas skyttegravar vid Cold Harbor i Virginia anfalls.

Den 8:e juni 1864 grusas eventuellt hopp i södern om att bli av med Lincoln och få en mer fredsivrande amerikanska president i hans ställe: Lincoln nomineras för en andra period som president av republikanska partiet med ytterliggare stöd av andra. I Lincolns ögon är utgången av kriget sannolikt långt från solklar, trots de stora vinsterna vid Gettysburg och Vicksburg. Den 18:e juli ger han order om att inkalla ytterliggare en halv miljon man till militärtjänst.

Kriget går fortsatt väl under 1864: Sherman erövrar Atlanta och fortsätter genom sydstaterna för att slutligen inta Svannah den 20:e december och lämnar en trasig och härjad landsbygd i sina spår. (Lincoln godkände Shermans kampanj efter att ha låtit sig övertalas av general Grant.) Vidare vinner unionen ännu ett slag i Shenandoah Valley den 19:e oktober.

Kriget når sitt slut – Lincoln mördas

Abraham Lincoln återvals formellt som president för en andra period i ämbetet den 8:e november 1864, och hoppet för södern fortsätter minska. Lincoln fick en överväldigande majoritet av elektorsrösterna, 212 av totalt 233 röster stödde Lincoln. I den allmäna röstningen valde 55% av befolkningen att ge Lincoln fortsatt förtroende.

Den 4:e mars 1865 ger Lincoln sitt andra så kallade Ianugural Adress, dvs den tillträdande presidentens tal, med fyra ytterliggare år framför sig som de Förenta Staternas president.

Den 17:e mars försöker John Wilkes Booth kidnappa Lincoln, men planen går i stöpet då Lincoln inte dök upp till platsen där kidnappningen skulle verkställas. Som de flesta vet var detta inte sista planen som Booth gjorde med sikte på att skada presidenten.

Mindre än en månad senare är det amerikanska inbördeskriget över den 9:e april 1865, och Lincoln drar sannolikt en lättnadens suck efter dessa svåra år vid makten. Ett storskaligt firande tar över Washington D.C. den 10:e april.

Lincoln håller sitt sista tal dagen efter firandet, närmare bestämt den 11:e april. Han talar uttryckligen om hur lander skall byggas upp efter kriget. Den 14:e går Abe med sin fru för att se pjäsen ”Our American Cousin” på Fords teater. Omkring 22.13 skjuter tidigare nämnde John Wilkes Booth presidenten i huvudet och alla försök att rädda Abraham Lincolns liv misslyckas. Lincoln återfår aldrig medvetandet utan avlider tidigt på morgonen, 7.22, dagen efter. Begravningen sker utanför Springfield, Lincolns gamla hemstad den 4:e mars 1865. Mördaren, John Wilkes Booth, lever inte ens till dagen för begravningen utan skjuts ihjäl i Virginia den 4:e maj.

Slutligen ratificeras Lincolns dekret om avskaffandet av slaveriet på så sätt att det skrivs in som det trettonde tillägget i den amerikanska konstitutionen den 31:a januari 1865.

Om du vill fortsätta läsa om orsakerna till amerikanska inbördeskriget, tryck på följande länk: Amerikanska Inbördeskriget – Orsaker

Källor:
www.history.com/topics/abraham-lincoln
www.wikipedia.org
www.historyplace.com/lincoln
www.biography.com/people/abraham-lincoln-9382540
History of the civil war 1861-1865, 1999, James Ford Rhodes, Dover Publications Inc.

Comments are closed.